Autistiska manifestet är nya bloggen

Som jag skrivit tidigare hamnar mina nya texter på den nya bloggen. Följ gärna Autistiska Manifestet genom WordPress, mail-lista eller genom Facebooksidan Autistiska Manifestet Sen jag uppdaterade här på Propinqua senast har jag publicerat följande texter på Autistiska Manifestet:

Tankar om att inte alltid vara (muntligt) verbal

Övergångsställen: en orimlig social regel

Erfarenheter från habiliteringen

Komvux jämfört med gymnasiet

”Anpassad för funktionsvariationer”

Yrkespersoner: sluta namna, sluta dödnamna

Det är skillnad på förklaring och ursäkt

Utan mig inget Fi?

Alla lärare vill inte elevers bästa, och diskriminering är inte en konsekvens av resursbrist

Vårdgivarens politiska åsikter hör inte hemma i behandling

autistiskamanifestetomslag2

Om insekter och sensorisk överkänslighet

Jag har publicerat en ny text ”Insekter och sensorisk överkänslighet” på Autistiska manifestet. Innehållsinfo: Texten handlar om insekter och sensorisk överkänslighet. Det är inga bilder och endast myggor nämns vid namn. Länk: https://autistiskamanifestet.wordpress.com/2016/05/21/insekter-och-sensorisk-overkanslighet/

Info om att bloggen flyttar: Nya inlägg hamnar på den nya bloggen

Nya inlägg hamnar på den nya bloggen

Min nya blogg heter Autistiska manifestet och den finns här: https://autistiskamanifestet.wordpress.com/

Jag har publicerat ett nytt inlägg idag, som handlar om lågaffektivt bemötande, och det finns här: https://autistiskamanifestet.wordpress.com/2016/05/21/varfor-lagaffektivt-bemotande/

Jag kommer när energin tillåter att återposta alla inlägg från den här bloggen på den nya. Jag kommer inte att ta bort den här bloggen (Propinqua) inom överskådlig framtid. Om jag någon gång bestämmer mig för att inaktivera eller radera den så kommer jag att meddela det här med minst två veckors marginal.

Tills vidare kommer jag att posta länkar här på gamla bloggen (Propinqua) när jag skrivit något nytt på Autistiska manifestet. Ni är varmt välkomna att följa Autistiska manifestet.

Särbegåvning utesluter inte autism

Anarkoautism skrev nyligen en artikel om hur samma egenskap beskrivs på helt olika sätt beroende på om den som beskriver anser att det handlar om särbegåvning eller autism.

Den här texten har jag skrivit så att den är riktad till föräldrar som själva anser att de har särbegåvade barn. Det är ett problem om du beskriver ditt barn som ”särbegåvad” men du är negativt inställd till göra en neuropsykiatrisk utredning. Det finns många likheter mellan det som beskrivs som att vara särbegåvad och hur det kan vara att vara autistisk, att ha ADHD eller både och. Det finns en stor chans att den som beskrivs som särbegåvad ÄR autistisk och/eller har ADHD. Om du läser min föregående mening och tänker att ”Nej, mitt barn är mycket begåvad/läraktig/kreativ etc.” och föreställer dig att detta skulle tala för att ditt barn inte har någon form av NPF, då vill jag att du på allvar funderar på varför du tror att det ena utesluter det andra. Du kanske känner till att autism anses vara dåligt av många. Om du tänker att det stämmer att autister är dåliga, då har vi ett allvarligt problem. Men om du anser att det är inte alls så och att det är upprörande och orättvist att jag ens antyder att du skulle kunna ha såna värderingar överhuvudtaget, har vi också ett problem. Ingen är immun mot ableistiska värderingar. Ableistiska föreställningar om vilka egenskaper som är goda egenskaper och fördomar om hurdana autister är finns överallt i samhället, även internaliserat hos oss som är autister. Dessutom anses högre intelligens i allmänhet vara bra och lägre intelligens anses vara dåligt. Det är ableistiskt och skadar både intellektuellt funktionsnedsatta och särbegåvande. Det är viktigt att inte koppla någons människovärde till hens intelligens.

Det finns ett fenomen där anhöriga till autister och en del autister själva lyfter fram att autister kan vara väldigt begåvade/intelligenta. Det är sant, en del är det och andra är inte det. Men vad vill man säga med det? Om det handlar om att hitta ”fördelar med autism” så finns det en risk att man sprider uppfattningen att autister har fler ”dåliga egenskaper” än andra människor i allmänhet har, och att det är något som behöver vägas upp med ”bra egenskaper”. När man använder det faktum att en del autister har hög intelligens, är kreativa eller har anmärkningsvärt bra minne som ett argument för att autister är värdefulla, blir effekten att man säger att ”vissa autister är värdefulla, men inte alla.” Det är oacceptabelt.

Och när man använder att ens barn är särbegåvad som ett argument för att hen inte skulle kunna vara autistisk eller ha ADHD, så säger man att autister och personer som har ADHD inte kan ha dessa egenskaper. Det stämmer inte. Att du använder det felaktiga argumentet behöver inte nödvändigtvis betyda att du har starka åsikter om att autism och ADHD är dåligt och att vara ovanligt begåvad är bra. Ingenstans i den här texten har jag pekat ut just dig som mer ableistisk än någon annan eller ens jag själv är. Jag känner inte de flesta som läser den här texten.

En del av de barn som beskrevs som särbegåvade av sina föräldrar (eller andra vuxna anhöriga) kommer sannolikt till insikten att de är autistiska när de blir äldre. Då kanske de vill veta varför de inte fick veta det tidigare. Det är en sak att säga till folk som inte är ditt barn att hen är särbegåvad och inte autistisk. Ingen annan än autisten själv kan helt säkert säga att hen är autist, och det innebär att jag kan inte bestämma att ditt barn är autistiskt. Du kan inte heller bestämma att hen inte är det. Om hen säger när hen blir vuxen: ”Jag är ju autist! Hur kunde du missa det?!” då blir det väldigt svårt att förklara hur du kunde utesluta det, utan att förmedla att du tycker autister är dåliga.

Slutligen vill jag påminna om att autistiska barn, särbegåvade eller inte, med tiden blir autistiska vuxna. En del kan behöva boendestöd eller andra sorters stöd som man har rätt till enligt LSS. En del kan behöva en inkomst från Försäkringskassan, eftersom de inte klarar att jobba. En del kan behöva anpassningar i sina studier på högskolan. Samma person kan behöva alla tre exemplen under sitt liv. Då kommer de att behöva göra en neuropsykiatrisk utredning, för det behövs tyvärr en diagnos för att få stöd. Det finns en felaktig uppfattning att om någon är autistisk, så ”upptäcks” det när hen är barn. Det kan vara ännu svårare att lyckas få diagnos som vuxen.

Jag har stängt av kommentarsfältet på det här inlägget tills vidare.

Uppdatering: Funkisfeministen skriver om hur särbegåvning och autism beskrivs med olika värderingar.